Nedräkning

Om två dagar sitter vi på planet och är bara några ynka timmar från värmen. En vecka med annat än regn och gråa moln ska bli så skönt. Och att bara få vara. Inte behöva tänka på matlagning, disk, tidiga dagar, städning, tvätt eller något sånt där vardagsjobbigt. Bara mysa, läsa, äta gott, ta någon drink, sova länge och självklart sola en hel del. Få lite liv i huden helt enkelt 😉

För nu är jag trött. Trött i kroppen. Och med nu menar jag faktiskt just nu. Idag är jag trött. Jag har ont. Det regnar och jag mår illa av medicinen mot smärtan. Så just nu, i denna stund – just nu känner jag mig ganska liten. Ynklig. Skör. Bräcklig.

För annars mår jag fantastiskt. Jag är ju som jag är – uppe lite efter 5 och tränar minst 40 minuter innan det är dags för kaffe och mys. Och jag mår så bra av detta. Att komma upp. Röra på mig. Få igång kroppen. Väcka skallen. Få blodet att pumpa lite mer. Ja, jag mår faktiskt fantastiskt bra. Om man bortser från denna stunden – denna dagen. 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

En andra helg i advent

Och så blev det äntligen av – det stora bullbaket!

När jag var hos frissan så fixade Henrik degen enligt konstens alla regler inför vårt lussebak. Och det var lite nerver utanpå kan jag lova. Första gången vi bakar OCH mina föräldrar var på ingång. Känn pressen liksom.

Men ja, mina föräldrar är ju fantastiska och fina och väntade tålmodigt medans våra vackra skapelser växte till sig och sen åkte in i ugnen.

Och OM det var värt väntan alltså. Herre min skapare vad gott det var. Hembakade lussebullar är inte något man skojar bort.Bilden kan innehålla: mat

Nästa gång vi kör ett ryck ska vi dock prova ha i lite mer saffran – det kan nog inte skada alls.

 

Insåg precis att jag blivit otroligt usel på att ta bilder under tiden som jag gör saker eller umgås med folk. Tänker att det nog är ett bra betyg för hur mitt mobilanvändande minskar.Jag väljer att låta telefonen ligga när vi gör saker. Men det skapar ju också en liten tomhet i bilder och minnen som jag ändå älskar. Därför ska jag bli bättre på att ha med mig min kamera – då är det bilden som är i fokus – inte allt annat som mobilen gärna påminner en om att man kan göra när telefonen ändå ligger där så bra i handen.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Att prioritera

Valde bort fredagsfikan på jobb då den inte såg ut att falla mig helt i smaken – åt min macka med hummus istället och den smakade fantastiskt som alltid.

Körde inom kondiset på vägen hem och köpte 3 olika gobitar – vi är ju ändå två som ska smaka och få lite gott en fredag.

Bilden kan innehålla: efterrätt och mat

Det gäller att prioritera sina kalorier helt enkelt 😉

Posted in Uncategorized | Leave a comment

snart åker vi

,

Fy fasiken vad jag längtar. Kap Verde. Det kommer bli bra.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Dags för advent

Bilden kan innehålla: text

Advent är en viktig stund för mig. Den representerar starten för allt det jag älskar med december – myset, pysslet, pyntet, musiken, godiset, drickan, maten. 1:a december eller 1:a advent, vilket som nu kommer först, har tidigare varit min magiska hållpunkt för starten av allt det goda.

Jag säger har varit. . För i år så struntade vi helt i alla regler (både våra egna och de där traditionerna) för när en får starta. November var ju så mörkt att nej, det gick inte att vänta längre. Vi behövde ljus. Vi behövde pynt. Vi behövde must och glögg. Hur ska en annars orka sig igenom mörkret?

Och jag refererar friskt till rapporten som kom för några år sedan – folk som julpyntar tidigt är lyckligare. Stämmer helt klart 😉

Ingen fotobeskrivning tillgänglig.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Smygstarten

Back in the days var jag otroligt principfast med när julen fick komma in i hemmet. 1:a advent eller 1:a december beroende på vilket som kom först. Jag gick och räknade ner för att få dricka must och äta pepparkakor, lyssna på julmusik och pynta hemmet.

Sen läste jag en artikel om att folk som julpyntar tidigare är lyckligare. And who am I to not obey?

Jag älskar julen. Jag älskar den magiska känslan över allt. Myset. Dofterna. Färgerna. Blinget! Så varför vänta och nästan våndas över att inte få njuta?

I år kom musten in i huset när vi en kväll i förra veckan fick SOS-sms om att vattnet i byn var mindre bra att dricka = inget kallt vatten till maten. Vilken tur att jag då köpt en liten burk must dagen innan som nu blivit riktigt kall och god. Vi har även hunnit prova en av de nya sorterna från apotekaren. Men det är ett annat inlägg tror jag. 

Glöggen öppnade vi upp för igår efter en diskussion om huruvida vi kanske skulle försöka byta ut kvällens sista kopp kaffe mot en kopp te. Eller glögg sa jag snabbt haha. Så igår tände vi den öppna spisen, drog på oss en varm pläd och mös upp oss i soffan med glögg och lussebulle. MYSET! Helt fantastiskt härligt. 

Pepparkakorna har inte funnit vägen in till oss ännu men ja, det är nog bara en tidsfråga. I helgen hoppas jag få upp lite mer mysiga julattiraljer i huset – inga tomtar än. De får vänta till advent. Men det andra. Röda gardiner. Byte av ljuslyktor i huset. In med lite gran och kransar. Kanske några fina slingor och små julgranskulor i trollhasseln på spisen.

Ja, det är dags att pynta och mysa in ordentligt. 

Förutom i matrummet – där pågår renoveringskaos och små krupp-känslor från mig. All tapet är nu borta efter att vi upptäckt att grundarbetet från förra tapetseringen var mer än usel. Herre min skapar vad vi dragit och slipat tapet. Nu ska det spacklas, slipas och förhoppningsvis kommer det upp tapet till helgen.

Sen ska det panel och lister på också. Listerna har vi inte ens köpt än haha. Men Henrik har lovat att allt kommer vara klart innan sista helgen i november – då kommer tantgänget nämligen över på middag och ja, det är ju trevligt med ett rent och någorlunda färdigställt matrum då 😉

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Är det ens lagligt?

Får man må så här bra?

På riktigt? 

För även när jag mår dåligt så mår jag faktiskt förbannat bra. Oavsett hur sjuk eller trött jag är så mår jag bra. Jag är glad, lycklig, stabil och förbaskat förälskad. Fantastisk kombination.

Bildresultat för hjärta

Plötsligt förstår jag människor på ett annat sätt. Låter kanske dumt men jo. Att leva ett liv utan drama, bråk, sorg och nattsvarta hål som slukar all energi – det är ganska nytt på något sätt.

Nu säger jag inte att jag alltid mått uselt – nej. Jag och Otto hade det riktigt bra stundvis (annars hade vi väl inte hållt ihop i 12 år och sen fortsatt vara vänner) men det var mycket tjafs, bråk och svartsjuka som tog både energi och glädje från vår (kärleks)relation. Som vänner däremot – perfekta båda två haha. 

Kanske är det en mognadssak. Jag är ju äldre. Jag är med en man som är äldre. Som är trygg och mogen och inte låter sig styras av impulser eller påhittade problem. Henrik är helt enkelt stabil och kärleksfull – precis vad jag letat efter.

Jag märker detta när jag är lite nere. Lite höstdeppig som man kan bli. Jag är trött, jag är gnällig, jag kanske känner mig lite sur. Men jag mår ändå BRA. Jag vill inte lägga mig ner och försvinna. Jag vill göra något åt det som får mig att må lite sämre – fixa det och gå vidare. Trött – sov mer då och rör på dig. Gnällig – ja, det brukar vara matrelaterat. Ät en macka! Sur – brukar vara något som inte ens har hänt eller kommer hända. Jag kan vara sur för att jag tänker att något ska hända. Tänk om, tänk rätt. Sluta älta och gå vidare.

Sen tror jag på närhet. Kramar är en så bra medicin mot det mesta. Kramar, kaffe och en kaka. Sen brukar allt vara toppen. Så det är så vi möts hemma många gånger. Med kramar, en kaffe och en liten kaka samtalande över dagen och hur vi ska lägga upp kvällen och morgondagen. Denna lilla stund gör så mycket för mitt humör. För min självkänsla. För jag får ventilera mitt mående, få stöd och hämta energi i Henriks lugna famn. Går inte att be om mer faktiskt.

Idag blir det glögg och saffransbulle innan vi ska lägga oss. Vi ska nämligen leta upp ett glögg-set som vi ska beställa för alla framtida glöggstunder. Det är lyx, mys och kärlek i ett dunderpaket kan jag lova.

Posted in Uncategorized | Leave a comment

förlåt

Bildresultat för sorry quotes

Förlåt.
Det här ordet som jag sagt på rutin. Utan att veta varför ibland. För att slippa mer bråk ibland. Och för att det inte ska förstöras mer saker. Mer känslor. Mer förtroende. Mer av själen. 

 

Så många gånger jag ber om ursäkt per dag. Både högt och tyst i huvudet. Varför?

Jag vet faktiskt inte många gånger, det är väl det som är lite otäckt. För ordet kommer som på rutin så fort något går lite fel, oavsett om jag kunde gjort något annorlunda eller inte.

Något gick inte perfekt.

Förlåt.

Något gick inte helt smidigt.

Förlåt.

Någon skadade sig eller blev lidande på grund av sina egna beslut.

Förlåt.

Jag borde ju vetat att det skulle hända, jag borde förutsett att du skulle hamna i denna situationen av en miljon olika konstiga anledningar.

Förlåt mig.

Snälla hata mig inte. Det var ju inte meningen. Jag borde ha löst problemet innan det uppstod. Jag borde vetat. Förlåt.

Bildresultat för sorry quotes

Jag minns så många förlåt som jag sagt för att undvika bråken. Skriken. Slagen. Även om slagen inte var på mig, bara bredvid. Aldrig fysiska slag, bara verbala. Slaget som gick in i väggen och skadade. Inte mig. Jag fick ta hand om. Vårda. Ömt ta hand om den hand som blev skadad för jag hade gjort så fel. Som att säga nej. Säga emot. Inte hålla med. Försvara någon. Försvar mig själv.  

 

Jag har bättrat mig. Mina förlåt kommer inte direkt längre. Inte alltid i alla fall. Även om det är lätt. Det är så lätt att falla tillbaka. Tillbaka i rollen som inte är sann. Den där birollen jag spelade i mitt egna liv. Hur i helvete kunde jag inte vara huvudrollsinnehavare i mitt egna liv? Hur kunde det bli så att jag fick en usel biroll som bara blev mindre och mindre för varje dag?

Jag ber om ursäkt ofta. 

Och det ber jag ofta om ursäkt för.

Kanske borde börja med att sluta. 

 

Posted in Uncategorized | Leave a comment

Upp och rör på dig då

Gahhh, seg förkylning, tidsbyte och höstrusk har ju INTE varit så optimalt för måendet den här senaste veckan alltså. Jag har inte känt mig trött, jag har känt mig nere. Helt nere. Nära den där nere-känslan som var närvarande innan jag rasade ihop då för en livstid sedan. Jag vet ju att mina blodvärden är dåliga, jag måste ta järn och allt sånt där. Jag har fått ändra dosen Levaxin och det kan spöka med både skallen och kroppen inledningsvis. Jag vet detta. Och jag vet att det blir bättre – det blir bra! Och jag är så tacksam över att jag vet detta, att jag kan känna att detta är en dipp- inte en framtid. Detta är en liten stund i mitt liv, inte hela mitt liv. 

Och nu börjar förkylningen ge med sig. Idag kom jag upp och kunde träna med Henrik. Försiktiga 30 minuter men flåset ökade, musklerna är trötta och kroppen blev varm. Fantastisk start på dagen – speciellt när det är mörkt både när man vaknar och när man kommer hem på kvällen. Då är det perfekt att få vakna upp ordentligt till bra musik och rörelser och när man kommer hem från jobbet är det helt ok att mysa ner sig i soffan med en kopp kaffe och en bit choklad.

Relaterad bild

Eller som det blir i veckan – med datorn och skolböckerna. Nästa inlämning är på söndag och jag har förhalat detta oändligt mycket. Skyller helt och hållet på förkylningen här. Den sög verkligen musten ur mig. Och när jag kanske egentligen borde varit hemma och vilat blev det manfall på kontoret och ja – jag gick till jobbet. Inte helt smart men vad ska man göra? Så då blev det inget pluggat efter jobb kan jag lova, bara däckade i soffan och ville gömma mig från världen och alla dumma ansvar som finns haha. 

Men som sagt, det var då. Nu mår jag bättre, solen lyser, frosten fick marken att glittra och det finns bara möjligheter – dags att bli positiv igen!

Bildresultat för frost

Posted in Uncategorized | Leave a comment

2 månader kvar

Bildresultat för jul

Bara två månader kvar till den där magiska dagen.

Julafton.

En av mina absoluta favorit dagar. Jag älskar julen och ja, jag kan nog ärligt säga att jag älskar den lite lite mer varje år. Det är som att säcken med kärlek bara blir större och större och rymmer nu en himla massa glädje och längtan. För det är inte bara själva julafton som är speciell. Det är hela resan dit. Att få planera hur pyntet ska vara.

Var ska vi ha ljusslingorna i år? Ska vi ha stjärnor i alla fönster eller ska vi tänka om? Kan vi plantera några blommor på fint sätt? Hur ska vi få hyacinten att leva länge? Var ska vi ha våra jultåg? Hur ska vi dekorera den (nya) öppna spisen? Ska vi våga oss på något nytt recept till julbordet? Ska vi köpa pepparkakor i plåtburk eller kommer vi inte äta upp alla då? Vad är det för smaker Apotekarens kommer ut med i år? Vilka låtar kommer vi dansa i köket till?

Jag lyssnar faktiskt redan på julmusik – lite väl tidigt enligt många men nej. Det är bara 2 månader kvar, klart man ska börja mysa ner sig med härlig mjuk och gosig musik redan nu. Vem mår dåligt över julmusik liksom (förutom de som jobbar i butiker där musiken går på repeat på hög volym – det är synd om dom). Jag har en lista på spotify med några timmars julmys som går varm när det är dags. Jag har blandat lugnt med ös, äldre med nytt och jag är väldigt nöjd med min mix. Nej, jag ÄLSKAR min jullista haha.

Bildresultat för jul

En av sakerna jag verkligen ser fram emot i år är att få baka. Vi ska baka lussebullar! För jag fick nämligen en tidig julklapp av Henrik (jag tycker det är en julklapp men jag fick den för jag var sjuk och ynklig. Han har en fantastisk vana att köpa något litet till mig när jag är sjuk, en blomma, ett choklad – eller en BAKMASKIN.. Tokiga karl haha). Men nu vill jag ju använda den och jag ska baka bullar och lussekatter. Det bästa är att vi egentligen kan börja baka redan nu och frysa in. Alltid bra att ha bullar i frysen 😀

Bildresultat för jul

Borde dock inte äta så mycket av allt gott som vi nu kan baka. Lyckades bli av med envisa kilon som nu smyger sig på igen. Det är så otroligt tråkigt när orken försvinner så träningen inte blir av. Det märks direkt på mig. Den här förkylningen har gjort att jag inte tränat på över en vecka. Kanske inte låter mycket men jo – det märks direkt. Jag orkar inte ens med vardagsträningen som jag försöker få till på jobb. Kör knäböj och armövningar i omgångar för att hålla igång både kropp och knopp. Men den här veckan har jag mest velat lägga huvudet på skrivbordet och bara sova. Orken har varit i botten! Men jag känner att det vänder nu så jag håller tummarna för lite träning till helgen. Och lite promenader. 

Och med en solsemester bara 50 dagar bort så vill jag f*n vara i någorlunda form. Jag vill ha mina sommarklänningar utan ångest och min bikini utan att känna mig som en strandad val. Fånigt jag vet, men jo – det är tyvärr så jag känner mig när träningen uteblir och kroppen liksom flobbar till sig. 

Men strunt i det!

Nu ska vi längta till jul och då kan vi inte fjanta med kilon hit eller dit. Men ja, jag har ju beställt hem 3 olika julklänningar som gärna får passa haha. 

Bildresultat för jul

Det är dock med lite sorg som jag ser julen närma sig. Jag hade så hoppats på ett mirakel som kunde fått bli offentligt lagom till den mest magiska av tider men nej. Det blev inget mirakel denna månad heller. När gud och universum vill brukar jag säga. Men nu börjar jag undra vad de håller på med – de där krafterna som jag tror styr. Var är vårt mirakel?

Posted in Uncategorized | Leave a comment